Tyger från vår barndom

Tyger i Sovjetunionen var en bristande vara som allt annat – berättar gästbloggaren Tanja Dianova

Tyger. Tanja Dianova

Hej!
Mitt namn är Tanja Dianova, jag är författare, översättare och bokutgivare. Varför är jag gästbloggare på just Textilbloggen? Därför att jag är vän med Vitaliya Mildhult, som är VD för Linnebutiken med varumärke Anna&Ivan Design i Ätran och som driver den här bloggen. Jag och Vitaliya har samma bakgrund – vi var sovjetiska barn på 80-talet och har många gemensamma minnen från den tiden. När vi träffades för första gången började vi diskutera våra arbeten och intressen och plötsligt fastnade vi i våra minnen just om tyger.

Det var total varubrist under vår uppväxt och det var svårt och dyrt att köpa passande kläder. Det var lättare att hitta och köpa tyger och sedan sy sina egna plagg. Man försökte återvända tyger. Jag och Vitaliya kommer ihåg hur man sydde en kjol från ett par gamla jeans, eller ett par nya jeans från två gamla. Nu skulle det med ett modernt ord kallas recycling, men för oss var den en nödvändighet.

Under den värsta varubristen försökte man köpa vad som helst, som man fick tag i, för att sedan sälja vidare eller byta mot något som behövdes. I min bok om uppväxt i Sovjetunionen och det postsovjetiska Ryssland ”En människa föddes i Moskva” beskrev jag mina minnen från den tiden och det handlar just om tyger:
”En gång kastades manchestertyg ut i en av våra lokala butiker (man brukade säga att en vara ‘kastades ut’ när den fanns att köpa i butiken). Det var tillåtet att köpa sex meter av tyget per kund och köptillfälle, och kön var kort och gick fort. Jag och Masha blev mycket ivriga och upphetsade, så vi ställde oss tre gånger i kön och handlade varsina 18 meter av grått och brunt manchester, trots att ingen i min eller hennes familj kunde sy överhuvudtaget. Vi var så stolta när vi gick hem med stora tygrullar över axlarna. När jag går förbi Louis de Geers staty i Norrköping tänker jag hela tiden på manchestertyget. Grundaren av svenska textilindustrin står med en tygrulle över sin axel och ser mycket stolt ut. Ungefär så där såg jag och min väninna Masha ut efter den lyckade inköpsrundan.”

Ni kan hitta min hemsida här.

Boken om uppväxt i Sovjetunionen och det postsovjetiska Ryssland ”En människa föddes i Moskva” finns att köpa här och här.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInPin on PinterestEmail this to someone